Historik
Vete ger det vitaste mjölet och det luftigaste brödet och har genom historien betraktats som det ädlaste sädesslaget. Namnet går att härleda till färgen vit. Det är också det mest krävande sädesslaget odlingsmässigt sett. Trots en mer riskfylld odling än de övriga sädesslagen har vete varit så begärligt att det ända sedan äldsta tid alltid har odlats i Sverige, om än i begränsad omfattning. Under medeltiden utgjordes mellan 2 och 7 % av de östsvenska storgårdarnas spannmålsodling av vete, vilket var mer än havre. Vid utgrävningar av ugnar från det medeltida Skänninge utgjorde vete runt 10% av spannmålsfynden.
De äldre svenska lantsorterna av höstvete kännetecknades ofta av långsmala ax och kallades därför kavelvete, långvete eller kolvvete. Trots sin längd var axen glesa och varje småax bar få kärnor, vilket ledde till en begränsad avkastningsförmåga. Generellt kan sägas att svenska lantsorter av vete är stråsvaga, lågavkastande och kan vara ganska sjukdomskänsliga. Skörden blir dock sällan katastrofal (till skillnad från moderna sorter som ibland misslyckas helt) och de kan ge förvånansvärt stora skördar under goda år för veteodling. Deras stora förtjänst är en mycket god vinterhärdighet och mycket god bakkvalitet.
Sorter i projektet
’Uppsala lantvete’
Detta är det klassiska höstvetet från Mälardalen, ofta benämnt som ’Sammetsvete’ då en stor del av axen är ludna. Sorten är högvuxen men brukar stå ganska bra ändå. Den innehåller en del variation som märks på skillnad mellan enskilda plantors höjd, axens ludenhet och färg. Sorten har mycket god vinterhärdighet och mycket god bakningkvalitet med högt proteininnehåll och starkt gluten.
’Värmland lantvete’
Lantvetesorter från Värmland kännetecknas av extremt god vinterhärdighet. Denna egenskap intresserade det tidiga 1900-talets växtförädlare som gjorde insamlingar av lokala sorter i landskapet. En av dessa sorter har överlevt som levande material till våra dagar. Sorten har god bestockningsförmåga, men är ganska stråsvag. Axen är finludna.
Odling
Vete vill ha näringsrik, fuktighetshållande jord, gärna lera. Lämplig såtidpunkt är september. Vinterhärdigheten hos dessa sorter är mycket god men marken får inte vara vattensjuk. Gödsla mindre och så glesare än för modernt vete för att undvika liggsäd.
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
