Historik
Att bär har konsumerats i stor omfattning sedan forntiden framgår tydligt av det arkeologiska materialet där bärkärnor ofta påträffas i mängd. Emellertid rör det sig nästan uteslutande om vilda bär, odling av bär verkar inte uppkomma förrän framåt 16/1700-talen, vare sig i Sverige eller övriga Europa. Ett mycket intressant undantag är möjligen svarta vinbär.
Arkeologen Karin Lindeblad har gjort flera fynd vid utgrävningar av det medeltida Skänninge som antyder en odling av svarta vinbär. Fynden består dels av svartvinbärskärnor, både från köket i St: Olofs dominikankonvent och från en avfallshög i Dyhagen, men också av klippta vinbärskvistar från en brunn. Kanske är det en medeltida trädgårdsmästare som beskurit vinbärsburkarna? Dessa fynd är de äldsta i Europa och i till exempel England, där svarta vinbär senare blev betydelsefulla, är de äldsta beläggen först från 1600-talet. Svarta vinbär växer vilt längs östersjökusten, så kallade tistron, och möjligen har de också tagits upp i odling härifrån och därefter spridits till övriga Europa.
Sorter i projektet
’Brödtorp’
’Brödtorp’ härstammar från en medeltida sätesgård i Nyland i Finland med samma namn. Gården har under mycket lång tid bedrivit frukt och bärodling. Vid 1900-talets början spreds denna sort av svartvinbär från gården och kom att odlas omfattande i Europa. Brödtorp ligger längs Finlands sydvästra kust och en kvalificerad gissning är att den härstammar från vilda skärgårdsvinbär, s k tistron. Sorten har jämförelsevis veka grenar, vilket gör att de böjer sig lätt vid mycket snö och hamnar under det skyddande snötäcket i stället för att brytas. Bären blir inte så stor med avkastningen per buske kan vara mycket hög. ’Brödtorp’ har en kraftig smak, nästan å det lätt brända hållet.
’Janslunda’
En lokalsort känd sedan ungefär år 1900. Härstammar från Janslunda gård på Selaön i Mälaren. Busken blir låg med ett nedliggande växtsätt som kräver stöd. Bären är stora, söta och goda. Sorten dock inte så rikbärande.
’Finnskogens druva’
En lokalsort som började odlas på 40-talet i norra Värmland. Kraftigväxande buske med både upprätt och något utbrett växtsätt. Bären är stora och goda. ’Finnskogens druva’ är rikbärande.
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
