Historik
Rättika är liksom rova och kål en mångformig art och innefattar allt från storvuxna rotfrukter för vinterlagring till späd primörer som rädisor (som är samma art som rädisa). Rättikan hör till de äldsta kända kulturväxterna och ingår i det paket av grönsaker som spreds i Europa under Romarriket. De äldsta svenska arkeologiska fynden är från sent 1100-tal och gjorda i Lund. I senmedeltida läkeböcker omnämns också rättika som medicinalväxt mot mask.
Sorter i projektet
’Runder Schwartzer Winter’
Välkänd gammal sort av vinterrättika. Rötterna blir klotrunda med svart skal och vitt kött.
’Dresdener Graugelber’
Mycket gammal sort av sommarrättika från Dresden. Rättikorna blir runda och har en speciell grågul färg i skalet.
Odling
Rättikor drivs på djup näringsrik jord som inte får bli torr. Största svårigheten vid odling är att undvika att rättikan går i blom och därmed blir träig. Blomningen induceras av korta nätter, så det bästa är att så tidigast möjligt (sommarrättikor) eller i andra halva av juli (vitterrättikor) för att undvika den ljusaste perioden. Jordloppor kan angripa rättikor svårt, så skydd med duk eller nät i början av odlingen är bra.
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
