Historik
”Ingen rot föder människan bättre än moro rötir”, står att läsa i en läkebok frånbörjan av 1500-talet. Moroten förefaller också ha varit mycket populär under medeltiden, tillsammans med palsternacka (se ovan). Arkeologiska fynd av morötter har till exempel gjorts från Lund som dateras till 1200-talet. På 1500-talets kungsgårdar var morot en särskilt betydelsefull gröda. Flera sörmländska gårdar, till exempel i Eskilstuna, Julita, Tynnelsö och Räfsnäs, redovisar årliga morotsskördar i storleksordningen 20 tunnor, det vill säga runt 2 000 kilo. Morot odlades även av bönderna på landsbygden, åtminstone under 1700-talet.
Den orange moroten vi känner idag har sin färg från karoten. Den typen av morot uppstod först på 1500-talet i Europa och finns belagd från den tiden i Holland, Tyskland och Spanien. Att moroten inte var orange bidrog säkert också till att den blandades ihop med palsternacka. Alla morötter var dock inte vita utan kunde färgas av t ex antocyan och vara även gula eller lila. I projektet ingår tre gula morotssorter.
Sorter i projektet
’Jaune de Doubs’
Gammal fransk gul morotssort med mycket gamla anor, finns beskriven som namnsort sedan 1800-talet men är förmodligen betydligt äldre. Höstmorot med bra lagringsegenskaper. Mild smak.
’Lobbericher’
Gammal tysk sort. Storvuxen ljusgul morot som också använts som fodermorot. Rötterna blir koniska och får grön nacke om de inte kupas.
’Gelbe Gochsheimer’
Gammal tysk sort med cylindriska 20-25 cm långa rötter som ljust gult färgade med grön nacke. Lång utvecklingstid, bra lagringssort. Söt, kryddig smak.
Odling
Morötter går bäst att odla på luckra mulljordar och sandjordar. De vill ha det näringsrikt men färsk stallgödsel bör undvikas. Morotsfluga, vars larver gräver gångar i rötterna, är ett stort kvalitetsproblem. Odling under nät skyddar bra, samodling med andra grödor sägs också hjälpa. Även sniglar kan orsaka stor skada på morotsodling. Lätt kupning av morötterna under växtsäsongen förbättrar kvaliteten och hjälper mot angrepp av snigel och morotsfluga.
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
