Källor & litteratur

Andersson, Ingvar & Granlund, John (red.) (1956-1978). 

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid.

Malmö: Allhem


Andréasson Sjögren, Anna, Heimdahl, Jens & Leino, Matti Wiking (2021). 

Svensk trädgårdshistoria Förhistoria och medeltid.

[Stockholm]: Kungl. Vitterhetsakademien


Broocman, Reinerus (2016[1736]). 

En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare.

[Stockholm]: Kungl. Skogs- och lantbruksakademien.


Eneroth, Olof & Smirnoff, Alexandra (1896-1902). 

Handbok i svensk pomologi: eller beskrifning öfver ädlare i Sverige på fritt land odlade trädfrukter och fruktträd.

Ny uppl. Stockholm: Norstedt


Grabowski, Radoslaw (2014). 

Cereal husbandry and settlement: expanding archaeobotanical perspectives on the southern Scandinavian Iron Age.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2014


Heimdahl, Jens (2010),

”Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut”,

Fornvännen 105, 265–280.


Larsson, Inger (2010). 

Millefolium, rölika, näsegräs: medeltidens svenska växtvärld i lärd. 2. rev. och utök. uppl.

Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.


Leino, Matti Wiking (2017). 

Spannmål: svenska lantsorter.

Stockholm: Nordiska museets förlag


Lindeblad, Karin (2010),

”Lavendel, hjärtstilla och svarta vinbär. Om medeltida klosterträdgårdar i Östergötland”, i: Fokus Vreta kloster, 17 rön om Sveriges äldsta kloster, red. Tagesson, Göran.

Stockholm: Statens historiska museum, 281-306.


Muranty, Hélène, et al. (2020)

"Using whole-genome SNP data to reconstruct a large multi-generation pedigree in apple germplasm." 

BMC plant biology 20.1 (2020): 1-18.


Myrdal, Janken (1985). 

Medeltidens åkerbruk: agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520.

Diss. Stockholm : Univ., 1986


Nilsson, Anton (1986). 

Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. 1. uppl.

Stockholm: Nordiska museet


Nilsson, Anton (1989). 

Våra päron-, plommon- och körsbärssorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. 1. utg.

Stockholm: Karlebo


Nygårds, Lena & Leino, Matti Wiking (2013). 

Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna: om fröuppropets kulturarv.

SLU


Olaus Magnus (1982). 

Historia om de nordiska folken.

[Ny utg.] Stockholm: Gidlund

 

Strese, Else-Marie & De Vahl, Erik (2018). 

Kulturarvsväxter för framtidens mångfald: köksväxter i Nationella genbanken.

1:a uppl. Uppsala: SLU

 

Strese, Else-Marie & Tollin, Clas (2015). 

Humle: det gröna guldet. 1. uppl.:

Nordiska museet

Sorter i projektet

’Östgöta gråråg’

Denna råg är även känd under namnet ’Vikbolandsråg’. Den har medellång, något spenslig och svag halm, långa, smala och glesa ax och kärnor med växlande färg och kärnor som är mindre än modern råg men större än de flesta andra lantsorter. Den är härdigare än de flesta moderna sorter men har längre halm och är därför känsligare för liggsäd. Provbakning har visat att ’Östgöta gråråg’ ger ett ypperligt gott bröd.

Odling

Rågen sås tidig höst, lämpligen skiftet augusti-september. Går bra på såväl lera som lättare jord. Gödsla försiktigt för att undvika liggsäd.