Andersson, Ingvar & Granlund, John (red.) (1956-1978).
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid.
Malmö: Allhem
Andréasson Sjögren, Anna, Heimdahl, Jens & Leino, Matti Wiking (2021).
Svensk trädgårdshistoria Förhistoria och medeltid.
[Stockholm]: Kungl. Vitterhetsakademien
Broocman, Reinerus (2016[1736]).
En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare.
[Stockholm]: Kungl. Skogs- och lantbruksakademien.
Eneroth, Olof & Smirnoff, Alexandra (1896-1902).
Handbok i svensk pomologi: eller beskrifning öfver ädlare i Sverige på fritt land odlade trädfrukter och fruktträd.
Ny uppl. Stockholm: Norstedt
Grabowski, Radoslaw (2014).
Cereal husbandry and settlement: expanding archaeobotanical perspectives on the southern Scandinavian Iron Age.
Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2014
Heimdahl, Jens (2010),
”Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut”,
Fornvännen 105, 265–280.
Larsson, Inger (2010).
Millefolium, rölika, näsegräs: medeltidens svenska växtvärld i lärd. 2. rev. och utök. uppl.
Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Leino, Matti Wiking (2017).
Spannmål: svenska lantsorter.
Stockholm: Nordiska museets förlag
Lindeblad, Karin (2010),
”Lavendel, hjärtstilla och svarta vinbär. Om medeltida klosterträdgårdar i Östergötland”, i: Fokus Vreta kloster, 17 rön om Sveriges äldsta kloster, red. Tagesson, Göran.
Stockholm: Statens historiska museum, 281-306.
Muranty, Hélène, et al. (2020)
"Using whole-genome SNP data to reconstruct a large multi-generation pedigree in apple germplasm."
BMC plant biology 20.1 (2020): 1-18.
Myrdal, Janken (1985).
Medeltidens åkerbruk: agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520.
Diss. Stockholm : Univ., 1986
Nilsson, Anton (1986).
Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. 1. uppl.
Stockholm: Nordiska museet
Nilsson, Anton (1989).
Våra päron-, plommon- och körsbärssorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. 1. utg.
Stockholm: Karlebo
Nygårds, Lena & Leino, Matti Wiking (2013).
Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna: om fröuppropets kulturarv.
SLU
Olaus Magnus (1982).
Historia om de nordiska folken.
[Ny utg.] Stockholm: Gidlund
Strese, Else-Marie & De Vahl, Erik (2018).
Kulturarvsväxter för framtidens mångfald: köksväxter i Nationella genbanken.
1:a uppl. Uppsala: SLU
Strese, Else-Marie & Tollin, Clas (2015).
Humle: det gröna guldet. 1. uppl.:
Nordiska museet
’Östgöta gråråg’
Denna råg är även känd under namnet ’Vikbolandsråg’. Den har medellång, något spenslig och svag halm, långa, smala och glesa ax och kärnor med växlande färg och kärnor som är mindre än modern råg men större än de flesta andra lantsorter. Den är härdigare än de flesta moderna sorter men har längre halm och är därför känsligare för liggsäd. Provbakning har visat att ’Östgöta gråråg’ ger ett ypperligt gott bröd.
Rågen sås tidig höst, lämpligen skiftet augusti-september. Går bra på såväl lera som lättare jord. Gödsla försiktigt för att undvika liggsäd.
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.